Fria radikaler, Antioxidanter - Du har ett val

Vår kropp består av 100 trillioner celler. Det är alltså 100 miljarders miljarder celler. Om vi skriver ut antalet i siffror ser det ut såhär: 100 000 000 000 000 000 000.

 

I våra celler finns det en cellkärna och i den finns våra gener.  Generna behöver vi skydda för det är de som ser till att de nya cellerna som bildas ser likadana ut och gör samma arbete som den ursprungliga cellen . Skadas våra gener kommer vi att åldras fortare och risken för sjukdomar ökar.

 

Inne i cellen har vi kraftstationer. Kraftstationerna heter mitokondrier och deras arbete är att skapa energi, som kallas ATP.  Cellen kan inte arbeta utan denna energi. För att det ska skapas energi behöver vi äta mat med kalorier och andas in syre. Men alltid när det bildas energi så bildas det även slaggprodukter, exempelvis aska i samband med att vi eldar. När cellen bildar energi så heter slaggprodukten fria radikaler.

Det är helt naturligt att det bildas fria radikaler inne i cellen. Det kan vi aldrig slippa ifrån. Fria radikaler är inte i balans på grund av att de saknar en elektron i yttersta skalet. I och med att de inte är i balans så ger de sig på våra gener, våra kraftstationer, vår städpatrull och den skyddande hinnan (cellmembranet) runt cellen för att stjäla elektroner. Så när de fria radikalerna får för mycket spelutrymme skadar de våra gener/genuttryck så att de nya cellerna som bildas inte ser likadana ut och inte längre gör det arbete de ska göra. När generna skadas/genuttrycket förändras, kommer vi att åldras snabbare och risken för sjukdomar ökar.

Det här känner kroppen till och har därför varit så smart att bilda något som heter antioxidanter inne i cellen. Antioxidanterna har överskott på elektroner, vilka de kan ge till de ”Fria Radikalerna” och därigenom stoppa dessa från att förstöra.

 

Epigenetik handlar om att våra gener kommunicerar med varandra.

 

Förut trodde man att vi inte kan påverka de gener vi föds med på något sätt. Forskning visar att så enkelt är det inte. Vi har ett val om hur vi mår och hur vi åldras. De 25 000 gener vi föds med har vi också när vi dör, men hur dessa gener uttrycker sig kan vi påverka. Hur gör vi det? Genom våran livsstil.

 

Idag vet vi att vår livsstil påverkar hur generna uttrycker sig och då också hur vi kommer att åldras och hur sjuka vi kommer att bli. Vi vet också att generna samarbetar med varandra. Då förstår du hur viktigt det är att alla gener uttrycker sig som det var tänkt från början.

Om vi stressar kommer det att bildas massor av fria radikaler. Dessa kommer att ge sig på cellen utifrån.  Blir vi överviktiga, utsätter oss för miljögifter, kemikalier, strålning, för mycket sol och rökning händer samma sak. Sover vi för lite leder det till kemiska förändringar i kroppen och det bildas fria radikaler.

Vår livsstil står för minst 50 % av de fria radikaler som påverkar våra genuttryck. Sover vi för lite påverkas mer än 700 geners sätt att uttrycka sig på ett negativt sätt med ökad risk för sjukdom till följd.

 Nu vet du att det bildas fria radikaler p.g.a. din livsstil och vid ämnesomsättningen. Men varifrån kommer antioxidanterna?

Om det ska bildas antioxidanter inne i cellen  för att ta hand om slaggprodukterna/fria radikalerna som produceras när mitokodrierna skapar energi/ATP så behöver generna som ansvarar för detta skyddas och vi behöver få i oss bra mat. Ska vi ha ett stort lager av antioxidanter runt cellmembranet till skydd mot de fria radikaler som vår livsstil skapar, behöver vi också få i oss bra mat.

 
I Detta fall handlar det inte om att få i sig fett, kolhydrater och proteiner. Vill vi få i oss antioxidanter behöver vi äta frukt, bär och grönsaker.

Vi vet dock att näringsinnehållet i frukt, bär och grönsaker har sjunkit med i snitt 50 % under perioden 1985-2002, enligt läkemedelsföretaget Ciba-Geigy. Det är inte minsta troligt att det ökat sedan 2002. Idag är det omöjligt för de flesta att få i sig tillräckligt med antioxidanter och micronäring (vitaminer och mineraler) med hjälp av maten, hur bra du än äter.


Amerikanska cancerinstitutet ( http://www.cancer.gov/search/results
http://progressreport.cancer.gov/doc_detail.asp?pid=1&did=2007&chid=71&coid=707&mid= )
säger att just på grund av att näringsinnehållet har sjunkit så mycket bör vi äta 9-13 portioner frukt och grönt varje dag. 1 frukt är en portion, 1 näve grönsaker är en portion och 1 dl bär är en portion.

 

Orsaken till att näringsinnehållet har sjunkit är att vi har en global miljöförstöring som utarmat jorden på mineraler. Finns det inte mineraler i jorden går det inte upp i växterna och då bildas det inga vitaminer. Sedan används det mycket konstgödsel och besprutning, vilket leder till att växterna använder sina egna antioxidanter till att skydda sig själva. Detta gör att det inte blir kvar så mycket antioxidanter i växten. Här i Skandinavien importerar vi mycket frukt och grönsaker som är plockade långt innan de mognat klart och därför inte innehåller tillräckligt med näring. Väljer vi närodlat har frukt och grönt hunnit mogna mer och fått högre näringsinnehåll. Väljer vi även kravodlat så slipper vi få i oss gifter, och äter frukt och grönt som har fått behålla sina antioxidanter, så vi kan tillgodogöra oss dem.

 
Idag går det att mäta ditt antioxidantskydd. Då får du ett värde på hur mycket antioxidanter du har runt cellmembranet . Det är dessa antioxidanter som stoppar de fria radikalerna från att komma in i cellen och förstöra dina gener/genuttryck, dina mitokondrier/kraftstationer och din städpatrull. Vi mäter en grupp som kallas karetenoidantioxidanter. Det mäter vi med en nobelprisbelönad teknologi.
Det finns studier på bl.a. Karolinska Institutet här i Sverige som säger att när vi ska mäta antioxidantskyddet, ska vi mäta just denna grupp. Man har sett att när det här värdet är bra då är alla andra antioxidantvärden bra.

 

Alla behöver se över sin livsstil och göra förändringar till det bättre. Trots bra livsstil och utsökt mat med mycket frukt och grönt, kommer det ändå inte att räcka för de allra flesta och då står vi inför ett val.

 

Ska vi lägga till ett kosttillskott för att näringssäkra maten och se till att vi har ett bra antioxidantskydd för våra gener?


Det som är viktigt när vi väljer kosttillskott är att det är något som fungerar, något som kroppen känner igen och kan ta upp. Se därför till att du mäter ditt cellskydd innan du börjar äta ditt kosttilskott, och mäter sedan igen efter 3 månaders användning. Har värdet inte höjts, så fungerar inte kosttillskotten.


Speak now, or forever hold your peace:

Any objections why these two should not get married?



Hej, vad heter du?
Ska jag komma ihåg dig?

Har du någon e-mail? (En hemlis från dig till mig.)


Kan jag hitta till dig på något sätt?


Speak now, or forever hold your peace:






ALottaLove.se ALottaLove.se ALottaLove.se ALottaLove.se

Follow Lotta
Trackback
RSS 2.0